Lundafåglar

Stad och land

• Ladusvalor som bygger bo i transformatorstationer är ett växande problem. De attraheras av den elektriska spänningen.

• Cityfåglar, till exempel talgoxar och blåmesar, kvittrar på stadsdialekt och får mindre och blekare ungar.

• Grönsångaren har lärt sig att orientera med hjälp av kollektivtrafiken – den kan bland annat skilja mellan stads- och långdistansbussar.

Familjeförhållanden

• Nötväckans ungar kan känna igen sina föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar – men inte sina kusiner.

• En enda studerad spillkråka visade sig vara pappa till inte mindre än 742 ungar.

• Mesar lever längre om de får hjälp med barnpassning.

Extrema egenskaper

• Dubbelbeckasinen kan variera uppemot 6000 meter i flyghöjd mellan natt och dag.

• Skäggdoppingen kan hålla andan under vattnet i två minuter och bita ihjäl fiskar som är upp till tjugo centimeter långa.

• Den lilla kärrsnäppan kan lyfta motsvarande åtta gånger sin egen kroppsvikt.

• Tack vare att fåglar kan se en extra färg, ultraviolett, har de lättare att upptäcka insekter på bladen.

• Många frigående hönor i äggindustrin drabbas av skallskador på grund av de bara tittar åt sidorna och inte framåt.

• Särskilt soliga dagar kan storskraken fixa ett eget solskydd genom att burra upp fjädrarna ovanför ögonen och fälla ut dem som en markis.

• Klimatförändringarna har fått morkullor och krickor att strunta i att flyga söderut på vintrarna.

• Hos rödhaken sticker de feta fåglarna iväg söderut tidigare än de smala.

• Grupper av drillsnäckor har inrett ett permanent övernattningsställe utanför Angers i Frankrike. De återkommer dit år efter år och bygger ständigt ut med nya våningar.

• Vid extrem kyla kan sidensvansar göra som pingviner: samlas i en stor grupp och burra ihop sig för att behålla värmen.

• Entitor lär sina ungar att åka kana på isen som en slags vintersport för att de inte ska bli nedkylda.

• Talgoxar, blåmesar och svartmesar kan få det egna blodet att börja alstra värme på vintern.

• Det är inte bara flyttfåglar som använder en inbyggd kompass för att navigera, visar en studie av zebrafinkar.

• Ängspiplärkan är den av de svenska flyttfåglarna som oftast flyger vilse.

• Flugsnappare har visat sig ta omvägar runt vattendrag – en teori är att de helt enkelt är rädda för vatten.

• Råkor som bygger bon i skorstenar låter sina ungar provflyga upp och ner i rökgången, för att göra dem redo för livet på utsidan.

• Pilfinkar har börjat skippa pinnar gräs och pinnar när de bygger sina bon, och använder istället skräp den hittar, som sugrör och kartongbitar.

• Undvik söderläge för fågelholken – det är en potentiell dödsfälla för ungarna.

• Hos tranorna är det fåglarna med lägst status som får flyga längst fram i flocken.

• När tärnor flyger i flock ökar de hastigheten – ju fler de är, desto snabbare går det.

• Taltrastar brukar ibland slå följe med tornseglare för att utnyttja vinddraget, ungefär som cyklister i en klunga.

• En studie utförd under fyrtio års tid visar att trädsvalor har fått allt sämre kondition – idag orkar de bara flyga 90 procent så långt som de gjorde när studien inleddes.

• Uthålligheten i lövsångarens sång beror på hur attraherad den är av den som besjungs – ifall den är riktigt betuttad kan den hålla på dubbelt så länge som annars.

• Kajor flaxar hej vilt i luften – men blir inte trötta av det, utan det är faktiskt ett sätt att spara energi.