Font size
WorksheetsMateria: Massa/Längd/Area/Volym-TEFY
Total questions: 56
Worksheet time: 29mins
Materia:
1. Vad menas med materia?
Allt som kan vägas
Allt som kan inte vägas
Allt som man kan se
Materia finns inte
Materia:
2. Ge ett par exempel på sådant som inte är materia
Värme och ljus
Värme och stenar
Månen och ljus
Atomer och molekyler
Materia:
3. Vilket ord använder du till vardags för massa?
Vikt
Volym
Massa
Meter
Materia:
4. Ge exempel på några vanliga vågar
Balansvåg,
Brevvåg
Linjal
Kilo
Materia:
5. Hur många gram är:
a) 1,2 kg ; b) 3,6 kg ; c) 13,06 kg
1200 g, 3600 g, 13060 g
12 g, 3600 g, 13060 g
1200 g, 0.0036 g, 13060 g
1200 g, 3600 g, 13,060 g
Materia:
5. Omvandla följande vikter till kg:
d) 420 g ; e) 82 g ; f) 9400 g
d) 0,42 kg ; e) 0,082 kg ; f) 9,4 kg
d) 42 kg ; e) 0,082 kg ; f) 9,4 kg
d) 0,42 kg ; e) 82 kg ; f) 9,4 kg
d) 0,42 kg ; e) 0,082 kg ; f) 9400kg
6. Omvandla följande vikter till gram (g):
a) 150 mg ; b) 650 mg ; c) 65 mg
a) 0,150 g ; b) 0,650 g ; 0,065 g
a) 0,150 g ; b) 650 g ; c) 0,065 g
a) 0,150 g ; b) 650 g ; c) 65 g
a) 150 g ; b) 650 g ; c) 0,065 g
6. Omvandla följande vikter till mg:
d) 0,15 g. e) 15 g. f) 1,5 g
d) 150 mg ; e) 15000 mg ; f) 1500 mg
d) 15 mg ; e) 15000 mg ; f) 1500 mg
d) 150 mg ; e) 0,0015 mg ; f) 15 mg
d) 150 mg ; e) 15000 mg ; f) 1500 mg
7. En balansvåg är i jamvikt när ett föremål ligger på den ena vågskålen och den andra belastas med dessa vikter:
2 st 1kg vikter, 1 st 200 g-vikt och 1 st 100 g-vikt.
Hur många gram väger föremålet?
2300 g (2,3 kg)
2300 g (1,3 kg)
1300 g (2,3 kg)
23g (2,3 kg)
8. Till en viss balansvåg hör följande uppsättning vikter :
1 gram 1 st, 2 gram 2 st, 5 gram 1 st
10 gram 1 st, 20 gram 2 st, 50 gram 1st
100 gram 1 st, 200 gram 2 st, 500 gram 1 st
Kombinera vikterna så att summan blir 69 g
50 g+10 g+5 g+2 g+2 g
50 g+10 g+5 g+2 g
50 g + 10 g + 5 g +10 g + 2 g
50 g+ 0 g+5 g + 2 g+2 g
8. Till en viss balansvåg hör följande uppsättning vikter :
1 gram 1 st, 2 gram 2 st, 5 gram 1 st
10 gram 1 st, 20 gram 2 st, 50 gram 1st
100 gram 1 st, 200 gram 2 st, 500 gram 1 st
Kombinera vikterna så att summan blir 333 g
200 g +100 g + 20 g +10 g + 2 g + 1 g
200 g +100 g + 20 g +10 g + 2 g
20 g +100 g + 20 g + 10 g + 2 g + 1 g
200 g +100 g + 200 g + 10 g + 2 g + 1 g
8. Till en viss balansvåg hör följande uppsättning vikter:
1 gram 1 st, 2 gram 2 st, 5 gram 1 st
10 gram 1 st, 20 gram 2 st, 50 gram 1st
100 gram 1 st, 200 gram 2 st, 500 gram 1 st
Kombinera vikterna så att summan blir 0,568 kg
500 g + 50 g + 10 g + 5 g + 2 g +1 g
50 g + 10 g + 5 g + 2 g +1 g
500 g + 50 g + 10 g + 5 g + 2 g
500 g + 50 g + 100 g + 5 g + 2 g +1 g
9. Du har en påse med några tusental likadana skruvar. Du vill veta ungefär hur många skruvar det finns i pasen, men tycker att det är för tidsödande att räkna dem. Hur kan du göra?
Väg exempelvis tio skruvar och räkna sedan ut massan av en skruv genom att dividera resultaten med 10. Väg alla skruvarna och beräkna det ungefärliga antalet genom att dividera vikten av alla skruvar med massan av en skruv.
Väg exempelvis tio skruvar och räkna sedan ut massan av en skruv genom att multiplicera resultaten med 10. Väg alla skruvarna och beräkna det ungefärliga antalet genom att dividera vikten av alla skruvar med massan av en skruv.
Väg exempelvis tio skruvar och räkna sedan ut massan av en skruv genom att dividera resultaten med 10. Väg alla skruvarna och beräkna det ungefärliga antalet genom att multiplicera vikten av alla skruvar med massan av en skruv.
10. Räkna upp några vanliga mätinstrument för längdmätning
Måttband
Tumstock
Linjal
Våg
11. Du ska noggrant mäta diameter på en rund stav som är cirka 10 mm tjock. Ange två lämpliga mätinstrument.
Skjutmått
Mikrometer
Milimeter
Makrometer
12. Fyll i det som saknas:
a) 1,4 m =.....cm. b) 3,2 m =.....mm. c) 0,65 m =.....cm
140, 3200, 65
14, 3200, 65
140, 32000, 65
140, 3200, 650
12. Fyll i det som saknas:
d) 270 cm2 =.....dm2
e) 28 cm2 =.....mm2
f) 1,48 m2 =.....dm2
d) 2,7 e) 2800 f) 148
d) 27 e) 2800 f) 148
d) 2,7 e) 28 f) 148
d) 2,7 e) 2800 f) 14800
14. Rummet som avbildats på sid 5 (Tefy-häfte) ska tapetseras
Hur stor area ska tapetseras om fönster och dörr tillsammans har arean 4.5 m ?
61,5 m2
615 m2
61,5 cm2
61,5 m3
16. Fyll i det som saknas:
a) 1 dm3 = ..... cm3
b) 1 dm3 = ..... liter
c) 1 liter = ..... cm3
a) 1000 cm3 b) 1 liter c) 1000 cm3
a) 100 cm3 b) 1 liter c) 1000 cm3
a) 1000 cm3 b) 1 milliter c) 1000 cm3
a) 1000 cm3 b) 1 liter c) 10 cm3
17.
a) På en bägare står 100 cm3. Hur många ml rymmer den?
b) På en dunk står 2500 ml. Hur många liter rymmer den?
a) 100 ml ; b) 2,5 liter
a) 100 ml ; b) 25 liter
a) 1000 ml ; b) 2,5 liter
a) 100 l ; b) 2,5 liter
18. Hur stor volym har en skokartong som är 30 cm lång, 15 cm bred och 12 cm hög?
5400 cm3
5400 m3
540 cm3
0,5400 cm3
19. Under en fysiklaboration ska du mäta upp 30 cm3 vatten. Vad kan du då anvanda?
Mätglas
Våg
Linjal
Måttband
20. Hur kan man ta reda på volymen av en vattendroppe fra en kran som står och droppar?
Mät volymen av 100 droppar med ett mätglas. Dividera resultatet med 100.
Mät volymen av 100 mätglas med ett vattendroppe. Dividera resultatet med 100.
Mät volymen av 100 droppar med ett mätglas. Multiplicera resultatet med 100.
Mät volymen av100 droppar med ett mätglas. Dividera resultatet med 50.
21. Du ska noggrant mäta upp en vätska i ett matglas. Du har att välja mellan två mätglas som rymmer lika mycket. Det ena mätglaset är högre och smalare än det andra. Vilket bör du välja? Förklara varför.
Välj det smalare, så blir resultatet noggrannare. (Det är längre avstånd mellan två delstreck på det smalare mätglaset)
Välj det breddare, så blir resultatet noggrannare. (Det är längre avstånd mellan två delstreck på det smalare mätglaset)
Mätglaset hjälper inte i det här fallet
22. Du har en oregelbundet formad sten som är ungefär lika stor som en sockerbit. Beskriv hur du kan gå till väga för att bestämma stenens volym.
Sänk ner stenen i ett mätglas med vatten och se hur mycket vattennivån stiger.
Sänk ner stenen i ett tomt mätglas och se hur mycket vattennivån stiger.
Sänk ner stenen i ett mätglas med vatten och se hur mycket vattennivån stiger.
Sänk ner stenen i ett mätglas med stenar och se hur mycket vattennivån stiger.
23. Beskriv hur du kan göra för att bestämma volymen av en oregelbundet formad sten som väger 2 kg.
Välj ut en stor bägare av plast eller något annat tåligt material. Ställ ner bäggaren i ett stort kärl och fyll den till brädden med vatten. Sänk ner stenen och mät upp vattenvolymen som rinner över och samlas i kärlet.
Välj ut en stor bägare av plast eller något annat tåligt material. Ställ ner bäggaren i ett stort kärl och fyll den till hälften med vatten. Sänk ner stenen och mät upp vattenvolymen som rinner över och samlas i kärlet.
Välj ut en stor bägare av plast eller något annat tåligt material. Ställ ner bäggaren i ett stort kärl och fyll den till en fjärdedel med vatten. Sänk ner stenen och mät upp vattenvolymen som rinner över och samlas i kärlet.
Välj ut en stor bägare av papper eller något annat material. Ställ ner bäggaren i ett stort kärl och fyll den till en med vatten. Sänk ner stenen och mät upp vattenvolymen som rinner över och samlas i kärlet.
24. Vad heter den minsta delen av ett grundämne?
Vad betyder ordet?
Atom. Ordet betyder odelbart.
Elektron. Ordet betyder odelbart.
Atom. Ordet betyder delbart.
Neutron. Ordet betyder odelbart.
25. Vad menas med ett grundämne?
Ett grundämne består av enbart ett slags atomer.
Ett grundämne består av flera olika atomer.
Ett grundämne består av enbart ett slags molekyler.
Ett grundämne består av två typer av atomer.
26. Ge ett par exempel på grundämnen:
Järn, aluminium
Silver, koppar
Kol, syre
Kväve, Guld
27.
a) Vad kallas sammansatta ämnen med ett annat namn?
b) Ge ett par exempel på sådana ämnen:
a) Sammansatta ämnen eller kemiska föreningar.
b) Vatten, trä
a) Sammansatta ämnen eller kemiska föreningar.
b) Glas, socker
a) Sammansatta ämnen eller kemiska föreningar.
b) Koksalt, keramik
a) Sammansatta ämnen eller kemiska föreningar.
b) Plast, papper
28.
a) Vad består en kvävemolekyl av?
b) Vad består en vattenmolekyl av?
a) Två kväveatomer
b) Två väteatomer och en syreatom
a) Två väteatomer och en syreatom
b) Två kväveatomer
a) En kväveatom
b) En väteatom och två syreatomer
a) Tre kväveatomer
b) Två syreatomer och en Väteatom
29. I vilka tre former kan de flesta ämnen förekomma?
Fast, flyttande och gasform
Fast, flygande och gasform
Mjuk, flyttande och gasform
Fast och flyttande. Finns inte en tredje form.
30. Ge exempel på ett ämne som du träffat på i alla tre formerna (tillstånd):
Vatten
Plast
Glas
Trä
31.
a) Vad händer med de flesta fasta ämnen när de värms upp så mycket att molekylerna frigör sig från varandra?
b) I vilken form är ett ämne dar molekylerna sitter pa bestämda platser?
a) De smälter.
b) Fast form
a) De blir fasta
b) Gas form
a) De blir gas
b) Fast form
a) De smälter.
b) Gas form
32
a) Vatten har kokpunkten: ..... oC
b) Vatten har fryspunkten: ..... oC
c) Is har smältpunkten: ............oC
a) 100 grader ; b) 0 grader ; c) 0 grader
a) 0 grader ; b) 100 grader ; c) 0 grader
a) 100 grader ; b) 0 grader ; c) 100 grader
a) 100 grader ; b) 100 grader ; c) 100 grader
33. Välj underifrån de ämnen som är flytande vid temperaturen 800 oC :
Vatten, Aluminium, Koppar, Guld, Silver, Zink, Tenn, Bly, Järn
Aluminium, Zink, Tenn och bly
Zink, Koppar, Tenn och bly
Aluminium, Guld, Tenn och bly
Aluminium, Zink, Tenn och Järn
34. Vad finns i bubblorna då vatten kokar?
Vattenånga
Luft
Syre
Ingenting
35. Vad händer med luft när den kyls ner till cirka -190 °C ?
Luften övergår till flyttande form
Luften övergår till gas form
Luften övergår till fast form
Det händer ingenting
36. Vad menas med att vattenånga kondenseras?
Vattenångan övergår från gasform till flyttande form
Vattenångan övergår från flyttandeform till gas form
Vattenångan övergår från fast form till flyttande form
Vattenångan övergår från gasform till fast form
37. Hur forsvinner vattnet från blöta plagg når man hänger dem till tork?
Vatten avdunstar.
Vatten kondenseras
Vatten smälter
Vatten blir is
38. Beskriv hur moln bildas.
Vattenångan som finns i luften stiger uppåt. Då avkyls vattenångan och kondenseras till små vattendroppar som bildar moln.
Vattenångan som finns i luften stiger nedåt. Då avkyls vattenångan och kondenseras till små vattendroppar som bildar moln.
Vattenångan som finns i luften stiger uppåt. Då väms vattenångan och kondenseras till små vattendroppar som bildar moln.
Vattenångan som finns i luften stiger uppåt. Då avkyls vattenångan och kondenseras till små gasdroppar som bildar moln.
39.
a) Vad är det som gör att vatten kan bilda droppar?
b) Detta fenomen uppträder i många sammanhang. Ge exempel på när det är till nackdel.
a) Vattnets ytspänning.
b) Vid rengöring, tvätt och disk
a) Vattnets spänning.
b) Vid rengöring, tvätt och disk
a) Vattnets ytspänning.
b) Vid smutsning
a) Vattnets ytspårning
b) Vid rengöring, tvätt och disk
40.
Om du doppar ett höm av en sockerbit i kaffe sa sugs kaffet upp i sockerbiten.
a) Vad beror detta på?
b) Ge exempel på var detta förekommer i naturen.
a) Kapillärverkan.
b)Växterna suger upp vatten och näring genom smala kanaler i rötter och stjälkar
a) Kapitalverkan
b)Växterna suger upp vatten och näring genom smala kanaler i rötter och stjälkar
a) Kapillärverkan.
b)Växterna släpper ut vatten och näring genom smala kanaler i rötter och stjälkar
a) Kapillärverkan.
b)Växterna suger upp vatten och näring genom tjocka kanaler i rötter och stjälkar
41. Vad menas med densiteten för ett ämne?
Densiteten anger hur många gram en kubikcentimeter av ett ämne väger.
Densiteten anger hur många kilogram en kubikcentimeter av ett ämne väger.
Densiteten anger hur många gram en kubikmeter av ett ämne väger.
Densiteten anger hur många liter en kubikcentimeter av ett ämne väger.
42.
Studera kuberna och densitetstabellen på sid 8. Vi har ett antal lika stora kuber av olika material. Hur många träkuber
behövs för att de ska väga lika mycket som
a) en kub av glas?
b) 10 st kuber av järn?
c) 5 st kuber av kork?
a) 5 st ; b) 156 st ; c) 2 st
a) 5 st ; b) 156 st ; c) 22 st
a) 5,5 st ; b) 156 st ; c) 2 st
a) 5 st ; b) 15,6 st ; c) 2 st
43. Hur mycket vager 1 dm3
a) vatten?
b) järn?
c) guld?
a) 1 kg ; b) 7,8 kg ; c) 19,3 kg
a) 10 kg ; b) 7,8 kg ; c) 19,3 kg
a) 1 kg ; b) 7,8 kg ; c) 193 kg
a) 1 kg ; b) 78 kg ; c) 19,3 kg
44. En halv liter av en viss olja väger 0,46 kg. Hur stor är oljans densitet?
0,92 g/cm3
1 g/cm3
92 g/cm3
9,2 g/cm3
45.
Två kulor har samma massa. Den ena kulan är tillverkad av koppar och den andra av järn.
a) Vilken kula har störst volym?
b) Hur vet man det?
a) Järkulan.
b) Järn har lägre densitet än koppar. Därför behövs en större volym järn för att kulorna ska väga lika mycket.
a) Järkulan.
b) Järn har högre densitet än koppar. Därför behövs en större volym järn för att kulorna ska väga lika mycket.
a) Järkulan.
b) Järn har lägre densitet än koppar. Därför behövs en mindre volym järn för att kulorna ska väga lika mycket.
a) Kopparkulan.
b) Järn har lägre densitet än koppar. Därför behövs en större volym järn för att kulorna ska väga lika mycket.
48. Skriv en formel som kan användas för att beräkna densiteten.
Densiteten = massan / volymen
Densiteten = massan x volymen
Densiteten x massan = volymen
Densiteten = massan + volymen
49.
Ställ två likadana bägare på varsin vågskål på en balansvåg. Fyll den ena bägaren till brädden (så mycket det går) med vatten. Kan du sedan halla T-sprit i den andra bagaren till vågen väger jämt? Motivera ditt svar.
Nej. Eftersom T-sprit har lägre densitet än vatten kommer bäggaren med T-sprit att väga mindre även när den är fyllt till brädden).
Ja. Eftersom T-sprit har lägre densitet än vatten kommer bäggaren med T-sprit att väga mindre även när den är fyllt till brädden).
Nej. Eftersom T-sprit har högre densitet än vatten kommer bäggaren med T-sprit att väga mer även när den är fyllt till brädden).
Nej. Eftersom vatten har lägre densitet än T-sprit kommer bäggaren med Vatten att väga mindre även när den är fyllt till brädden).
50. Hur mycket väger luften i rummet som avbildats på sid 5?
Cirka 116 kg (90x1,29 kg = 116,1 kg)
Cirka 216 kg (90x1,29 kg = 216,1 kg)
Cirka 316 kg (90x1,29 kg = 316,1 kg)
Cirka1,16 kg (90x1,29 kg = 116,1 kg)
51.
Ett prydnadsföremål vagär 2,5 kg och har formen av en kub med sidorna 10 cm. Man vill veta om föremålet är gjort av glas eller plexiglas.
a) Vad är det gjort av?
b) Hur vet du det?
a) Glas
b) Densiteten för glas är 2,5 g/cm3. (Densiteten för plexiglas är bara 1,2 g/cm3).
a) Plexiglas
b) Densiteten för plexiglas är 2,5 g/cm3. (Densiteten för glas är bara 1,2 g/cm3).
a) Glas
b) Densiteten för glas är 1,2 g/cm3. (Densiteten för plexiglas är bara 2,5 g/cm3).
a) Glas
b) Densiteten för glas är 2,5 g/cm2. (Densiteten för plexiglas är bara 1,2 g/cm2).
52. En vattenkran står och droppar. Du samlar upp vattendropparna i ett mätglas. När det droppat ner 200 droppar är vattenvolymen i mäglaset 18 cm3. Hur mycket väger en vattendroppe?
0,09 g
9 g
90 g
0,9 g
53.
En låda av furuträ har yttermåtten: längd = 32 cm, bredd = 12 cm, höjd = 8 cm.
Lådans botten och väggar är 1 cm tjocka
a) Hur mycket rymmer lådan?
b) Hur mycket väger den?
a) 2100 cm3 = 2,1 liter ; b) 486 g
a) 2100 cm2 = 2,1 liter ; b) 486 g
a) 2100 cm3 = 2,1 liter ; b) 486 kg
a) 2100 cm3 = 2,1 mililiter ; b) 486 g
54.
En balansvåg ar i jämvikt när två likadana bagare står på varsin sida. I den ena bägaren lägger du ett antal iskuber
som tillsammans väger 9 gram. I den andra bägaren lägger du små kuber av furuträ. Kuberna har sidoma 1 cm.
a) Hur många sådana kuber ska du lägga i bägaren för att det ska väga jämt?
b) Vad händer med balansvågens jamvikt när isen smalter?
c) Hur stor volym vatten finns i bägaren när alla isbitarna har smält?
a) 18 träkuber ; b) Jämvikten ändras inte ; c) 9 cm3
a) 18 träkuber ; b) Jämvikten ändras inte ; c) 9 cm2
a) 18 träkuber ; b) Jämvikten ändras ; c) 9 cm3
a) 180 träkuber ; b) Jämvikten ändras inte ; c) 90 cm3
55. Namn tre saker man kan undersöka för att ta reda på om ett föremål ar gjort av någon metall?
Man kan se om ämnet har metallglans. Man kan bestämma ämnets densitet och undersöka om det leder värme och elektricitet. Man kan undersöka om ämnets påverkas av en magnet.
Man kan se om ämnet har inte metallglans. Man kan bestämma ämnets densitet och undersöka om det inte leder värme och elektricitet. Man kan undersöka om ämnets inte påverkas av en magnet.
Man kan se om ämnet har metallglans. Man kan bestämma ämnets densitet och undersöka om det leder värme och elektricitet. Man kan undersöka om ämnets påverkas av en fuktighet.
Man kan se om ämnet har metallglans. Man kan bestämma ämnets densitet och undersöka om det leder värme och elektricitet. Man kan undersöka om ämnets inte påverkas av en magnet.
