WorksheetsSignaler som styr (svart numrering) åk 9B
Total questions: 30
Worksheet time: 16mins
12.1 Hur sprids information mellan celler i olika kroppsdelar?
Informationen kan skickas med hormoner(signalämnen) i blodet eller som elektriska impulser i kroppens system.
Informationen kan skickas med hormoner(signalämnen) i blodet eller som kemiska impulser i kroppens system.
Informationen kan skickas med hormoner(signalämnen) i blodet eller som elektriska impulser i blodsystemet.
Informationen kan skickas med blodet(signalämnen) i hormonerna eller som elektriska impulser i kroppens system.
12.2 Vad består det centrala nervsystemet av?
Hjärnan och ryggmärgen.
Hjärnan och skeletet
Skallbenet och ryggmärgen
Lillhjärnan och rygmärgen
12.3 Om nervimpulsernas väg vid en reflexrörelse:
"En sensorisk nerv reagerar på t.ex ett nålstick i ett finger och skickar impulserna vidare till en motorisk nerv och leds till muskler som rycker undan fingret. Detta sker extra snabbt genom att hjärnan inte behöver vara inblandad. Ryggmärgen leder dock impulser till hjärnanm också. Där tolkas signalerna så att vi känner smärta, men när detta händer har vi redan dragit undan fingret".
Sant
Falskt
12.4 Rita en nervcell och skriv namn på cellens olika delar.
C = Axon, E = Ändplatta, B = Dendrit, A = Cellkropp,
D = Isolerande fett.
A = Axon, E = Ändplatta, B = Dendrit, A = Cellkropp,
C = Isolerande fett.
C = Axon, B = Ändplatta, E = Dendrit, A = Cellkropp,
D = Isolerande fett.
D = Axon, E = Ändplatta, B = Dendrit, A = Cellkropp,
C = Isolerande fett.
12.5 Vilka uppgifter har fettet som klär de långa utskotten hos många nervceller?
De isolerar nerverna så att signalerna inte sprids okontrollerat och de ökar nervimpulsernas hastighet.
De isolerar nerverna så att signalerna sprids okontrollerat och de ökar nervimpulsernas hastighet.
De isolerar nerverna så att signalerna inte sprids okontrollerat och de sänker nervimpulsernas hastighet.
De isolerar nerverna så att signalerna inte sprids okontrollerat och de ökar nervimpulsernas färg.
12.6 Hur överförs signaler mellan nervceller och muskelceller?
En nervcell avslutas med en förgrening. I slutet på varje förgrening finns en ändplatta som tömmer ett signalämne på en muskelcell när nervimpulsen kommer.
En förgrening avslutas med en nervcell. I slutet på varje förgrening finns en ändplatta som tömmer ett signalämne på en muskelcell när nervimpulsen kommer.
En nervcell avslutas med en förgrening. I slutet på varje ändplatta finns en förgrening som tömmer ett signalämne på en muskelcell när nervimpulsen kommer.
En nervcell avslutas med en förgrening. I slutet på varje förgrening finns en ändplatta som tömmer ett signalämne på en nervimpuls när muskelcellen kommer.
12.9 Vad heter förbindelsen mellan storhjärnans högra och vänstra halva?
Hjärnbalken
Hjärnbarken
Hjärnhinna
Hjärnbanken
12.10 Varför är den inre delen av storhjärnan vitare än den
yttre "grå barken"?
Den grå barken består av nervcellernas cellkroppar medan de vitare delarna består av nercellernas utskott. Det är utskottens isolerande fett som ger den ljusa färgen.
Den grå balken består av nervcellernas cellkroppar medan de vitare delarna består av nercellernas utskott. Det är utskottens isolerande fett som ger den ljusa färgen.
Den vitare barken består av nervcellernas cellkroppar medan de grå delarna består av nercellernas utskott. Det är utskottens isolerande fett som ger den ljusa färgen.
Den grå barken består av nervcellernas cellkroppar medan de vitare delarna består av nercellernas utskott. Det är utskottens isolerande fett som ger den grå färgen.
12.11 Var sitter hjärnans synområde?
Längst bak i storhjärnan
Längst fram i storhjärnan
Längst bak i lillhjärnan
Längst bak i ryggmärgen
12.12 Vad menas med att associera?
Det är när olika minnen kopplas ihop med varandra.
Det är när olika minnen kopplas inte ihop med varandra.
Det är när samma minnen kopplas ihop med varandra.
Det är när olika minnen kopplas hur som helst med varandra.
12.13 Nämn någon skillnad mellan storhjärnans vänstra och högra halva.
Vänstra halvan är mer matematisk begåvad medan den högra är mer konstnärlig.
Vänstra halvan är mer konstnärlig begåvad medan den högra är mer matematisk.
Högra halvan är mer matematisk begåvad medan den vänstra är mer konstnärlig.
Vänstra halvan är mindre matematisk begåvad medan den högra är mer konstnärlig.
12.14 Vilken nytta har du av lillhjärnan?
Lillhjärnan samordnar impulser från bl. a. ögonen, balansorganen och musklerna. Detta behövs för att vi ska ha jämna och riktiga muskelrörelser och kunna hålla balansen.
Lillhjärnan samordnar impulser från bl. a. ögonen, balansorganen och musklerna. Detta behövs för att vi ska ha ojämna och okontrollerade muskelrörelser och kunna hålla balansen.
Lillhjärnan samordnar impulser från bl. a. ögonen, balansorganen och musklerna. Detta behövs för att vi ska ha jämna och riktiga muskelrörelser och inte kunna hålla balansen.
Lillhjärnan samordnar impulser från bl. a. ögonen, balansorganen och musklerna. Detta behövs för att vi ska ha jämna och riktiga muskelrörelser och kunna hålla nervimpulsernas hastighet.
12.15 Vad arbetar hjärnstammen med?
Den reglerar funktioner i kroppen som vi inte styr med viljan, t. ex. andning, blodtryck, hjärtslag och tarmarnas aktivitet.
Den reglerar funktioner i kroppen som vi styr med viljan, t. ex. andning, blodtryck, hjärtslag och tarmarnas aktivitet.
Den reglerar funktioner i kroppen som vi inte styr med viljan, t. ex. att prata, blodtryck, hjärtslag och tarmarnas aktivitet.
Den reglerar funktioner i kroppen som vi inte styr med viljan, t. ex. andning, blodtryck, hjärtslag och att klia sig.
12.17 Hur uppstår spännings
huvudvärk?
Det beror på spänningar i huvudets muskler.
Det beror på spänningar i nackens muskler.
Det beror på spänningar i hjärnans muskler.
Det beror på spänningar i skallbenets muskler.
12.18 På vilket sätt kan svimning
vara ett skydd för hjärnan?
Svimning kan bero på att hjärnan får för lite syre. Genom att kroppen hamnar i liggande läge ökar blodflödet till hjärnan som då får mer syre.
Svimning kan bero på att hjärnan får för mycket syre. Genom att kroppen hamnar i liggande läge ökar blodflödet till hjärnan som då får mer syre.
Svimning kan bero på att hjärnan får för lite syre. Genom att kroppen hamnar i liggande läge minskar blodflödet till hjärnan som då får mer syre.
Svimning kan bero på att hjärnan får för lite syre. Genom att kroppen hamnar i liggande läge ökar blodflödet till hjärnan som då får mindre syre.
12.19 Ge exempel på hur man
kan behandla depression.
Regelbunden motion
KBT
Kognitiv beteende terapi
Läkemedel mot depresion
12.20 Förklara vad som menas
med social fobi:
"En annan form av ångest kallas social fobi. En fobi är en överdriven rädsla för något speciellt. Om man har social fobi får man ångest av att stå i centrum för andra människor uppmärksamhet".
Sant
Falskt
12.22 Vilken uppgift har
a) näthinnan b) åderhinnan c) regnbågshinnan
Näthinnan innehåller sinnesceller som reagerar på ljus och skickar nervimpulser till hjärnan.
Åderhinnan innehåller blodkärl som försörjer ögat med syre och näring.
Rengbågshinnan styr pupillens storlek och därmed hur mycket ljus som kommer in i ögat.
Näthinnan innehåller sinnesceller som reagerar på syret och skickar nervimpulser till hjärnan.
Åderhinnan innehåller blodkärl som försörjer ögat med ljus och näring.
12.23 Hur ställer ögat in synskärpan?
Ögat ställer in synskärpan genom att ändra formen på linsen. Den är tjock när vi tittar på nära håll och platt när vi tittar på långt håll.
Ögat ställer in synskärpan genom att ändra formen på linsen. Den är platt när vi tittar på nära håll och tjock när vi tittar på långt håll.
Ögat ställer in synskärpan genom att ändra formen på linsen. Den är tjock när vi tittar på långt håll och platt när vi tittar på nära håll.
Ögat ställer in synskärpan genom att ändra storleken på linsen. Den är tjock när vi tittar på nära håll och platt när vi tittar på långt håll.
12.24 Varför försämras färgseendet när det mörknar?
Näthinnan innehåller tappar som ger färgseende och stavar som ger svart-vitt seende. Tapparna kräver mest ljus och därför tar stavarna över när det mörknar.
Näthinnan innehåller tappar som ger färgseende och stavar som ger svart-vitt seende. Tapparna kräver mindre ljus och därför tar stavarna över när det mörknar.
Näthinnan innehåller tappar som ger färgseende och stavar som ger svart-vitt seende. Tapparna kräver mest ljus och därför tar stavarna över när det ljusnar.
Näthinnan innehåller tappar som ger svart-vitt seende och stavar som ger färgseende. Tapparna kräver mest ljus och därför tar stavarna över när det mörknar.
12.25 Vad är orsaken till översynthet?
Linsen bryter inte ljuset tillräckligt i förhållande till ögats längd. Därför hamnar fokus bakom näthinnan.
Linsen bryter inte ljuset tillräckligt i förhållande till ögats längd. Därför hamnar fokus framför näthinnan.
Linsen bryter inte ljuset tillräckligt i förhållande till ögats längd. Därför hamnar fokus bakom rengbågshinnan.
Linsen bryter inte ljuset tillräckligt i förhållande till ögats längd. Därför hamnar fokus bakom senhinnan.
12.29 Vilka delar ingår i:
a) ytterörat b) mellanörat c) innerörat
a) Öronmusslan och hörselgången
b) De tre hörselbenen hammaren, städet och stigbygeln. Dessutom ansluter örontrumpeten till mellanörat.
c) Hörselsnäckan och balansorganet.
a) De tre hörselbenen hammaren, städet och stigbygeln. Dessutom ansluter örontrumpeten till mellanörat.
c) Öronmusslan och hörselgången
12.30 Hur kan hjärnan få besked om ljudets tonhöjd?
Svar:
"Inne i hörselsnäckan finns en vätska som sprider ljudets vibrationer vidare till hörselceller. Ljud med olika tonhöjd (frekvens) påverkar olika hörselceller och på så sätt får hjärnan veta vilka toner vi hör".
Sant
Falskt
12.31 Vad kan hända om en örontrumpet blir täppt?
Då kan inte trycket i örat utjämnas. Detta kan göra ont samtidigt som trycket på trumhinnan gör att vi hör sämre. Trumhinnan kan ju inte vibrera fritt om den hela tiden trycks in eller ut av lufttrycket.
Då kan inte trycket i örat utjämnas. Detta kan göra ont samtidigt som trycket på trumhinnan gör att vi hör bättre. Trumhinnan kan ju inte vibrera fritt om den hela tiden trycks in eller ut av lufttrycket.
Då kan trycket i örat utjämnas. Detta kan göra ont samtidigt som trycket på trumhinnan gör att vi hör sämre. Trumhinnan kan ju inte vibrera fritt om den hela tiden trycks in eller ut av lufttrycket.
12.32 Ungefär vid vilken lägsta ljudnivå finns risk
för hörselskada?
85 dB
70 dB
120 dB
100 dB
12.34 Var sitter människans balansorgan?
Vid hörselsnäckan i innerörat sitter både båggångar och hinnsäckar som ingår i balansorganet.
Vid örontrumpet i innerörat sitter både båggångar och hinnsäckar som ingår i balansorganet.
Vid öronmusslan i innerörat sitter både båggångar och hinnsäckar som ingår i balansorganet.
Vid hörselgången i innerörat sitter både båggångar och hinnsäckar som ingår i balansorganet.
12.35 Ge en tänkbar förklaring till åksjuka.
Om du t.ex. läser en bok under en bilfärd ser du ingen rörelse. Därmed meddelar synsinnet hjärnan att du sitter still. Balansorganet talar däremot om för hjärnan att kroppen är i rörelse. Dessa motstridiga uppgifter kan orsaka åksjuka.
Om du t.ex. läser en bok under en bilfärd ser du ingen rörelse. Därmed meddelar balansorganet hjärnan att du sitter still. Synsinnet talar däremot om för hjärnan att kroppen är i rörelse. Dessa motstridiga uppgifter kan orsaka åksjuka.
12.36 Varför är det svårt att känna smaker när man är förkyld?
Andra smaker än de fem grundsmakerna sött, salt, surt, beskt och umami är egentligen lukter som ger smakintryck. När näsan är täppt vid t. ex. förkylning blir därför smakupplevelsen sämre.
Andra smaker än de 4 grundsmakerna sött, salt, surt, och beskt är egentligen lukter som ger smakintryck. När näsan är täppt vid t. ex. förkylning blir därför smakupplevelsen sämre.
12.37 Vad är en smaklök?
Grupper av sinnesceller som finns på tungan och liknar små lökar.
Grupper av synceller som finns på tungan och liknar små lökar.
Grupper av sinnesceller som finns inuti näsan och liknar små lökar.
Grupper av sinnesceller som finns på tungan och liknar små linser.
12.38 Hur får centrala nervsystemet information
om hur spänd en muskel är?
I musklerna finns det långa, trådformade nervceller som är lindade runt speciella muskelceller. De bildar så kallade muskespolar som påminner om spiralfjädrar. De tänjs ut och trycks ihop i takt med musklernas rörelser och kan därmed informera hjärnan om hur spända musklerna är.
I musklerna finns det korta, trådformade nervceller som är lindade runt speciella muskelceller. De bildar så kallade muskespolar som påminner om spiralfjädrar. De tänjs ut och trycks ihop i takt med musklernas rörelser och kan därmed informera hjärnan om hur spända musklerna är.
