NEW
Font size
WorksheetsLundafåglar
Total questions: 10
Worksheet time: 5mins
Stad och land
Ladusvalor som bygger bo i transformatorstationer är ett växande problem. De attraheras av den elektriska spänningen.
Cityfåglar, till exempel talgoxar och blåmesar, kvittrar på stadsdialekt och får mindre och blekare ungar.
Grönsångaren har lärt sig att orientera med hjälp av kollektivtrafiken – den kan bland annat skilja mellan stads- och långdistansbussar.
Familjeförhållanden
Nötväckans ungar kan känna igen sina föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar – men inte sina kusiner.
En enda studerad spillkråka visade sig vara pappa till inte mindre än 742 ungar.
Mesar lever längre om de får hjälp med barnpassning.
Extrema egenskaper
Dubbelbeckasinen kan variera uppemot 6000 meter i flyghöjd mellan natt och dag.
Skäggdoppingen kan hålla andan under vattnet i två minuter och bita ihjäl fiskar som är upp till tjugo centimeter långa.
Den lilla kärrsnäppan kan lyfta motsvarande åtta gånger sin egen kroppsvikt.
Tack vare att fåglar kan se en extra färg, ultraviolett, har de lättare att upptäcka insekter på bladen.
Många frigående hönor i äggindustrin drabbas av skallskador på grund av de bara tittar åt sidorna och inte framåt.
Särskilt soliga dagar kan storskraken fixa ett eget solskydd genom att burra upp fjädrarna ovanför ögonen och fälla ut dem som en markis.
Klimatförändringarna har fått morkullor och krickor att strunta i att flyga söderut på vintrarna.
Hos rödhaken sticker de feta fåglarna iväg söderut tidigare än de smala.
Grupper av drillsnäckor har inrett ett permanent övernattningsställe utanför Angers i Frankrike. De återkommer dit år efter år och bygger ständigt ut med nya våningar.
Vid extrem kyla kan sidensvansar göra som pingviner: samlas i en stor grupp och burra ihop sig för att behålla värmen.
Entitor lär sina ungar att åka kana på isen som en slags vintersport för att de inte ska bli nedkylda.
Talgoxar, blåmesar och svartmesar kan få det egna blodet att börja alstra värme på vintern.
Det är inte bara flyttfåglar som använder en inbyggd kompass för att navigera, visar en studie av zebrafinkar.
Ängspiplärkan är den av de svenska flyttfåglarna som oftast flyger vilse.
Flugsnappare har visat sig ta omvägar runt vattendrag – en teori är att de helt enkelt är rädda för vatten.
Råkor som bygger bon i skorstenar låter sina ungar provflyga upp och ner i rökgången, för att göra dem redo för livet på utsidan.
Pilfinkar har börjat skippa pinnar gräs och pinnar när de bygger sina bon, och använder istället skräp den hittar, som sugrör och kartongbitar.
Undvik söderläge för fågelholken – det är en potentiell dödsfälla för ungarna.
Hos tranorna är det fåglarna med lägst status som får flyga längst fram i flocken.
När tärnor flyger i flock ökar de hastigheten – ju fler de är, desto snabbare går det.
Taltrastar brukar ibland slå följe med tornseglare för att utnyttja vinddraget, ungefär som cyklister i en klunga.
En studie utförd under fyrtio års tid visar att trädsvalor har fått allt sämre kondition – idag orkar de bara flyga 90 procent så långt som de gjorde när studien inleddes.
Uthålligheten i lövsångarens sång beror på hur attraherad den är av den som besjungs – ifall den är riktigt betuttad kan den hålla på dubbelt så länge som annars.
Kajor flaxar hej vilt i luften – men blir inte trötta av det, utan det är faktiskt ett sätt att spara energi.
