Bilden är tagen från läroboken.

Vad visar den?

[ett ord]

(a)  

Clementina köper in äpplen av grannen.

Hon kör sedan runt på sin moppe under helgen och säljer äpplen.

Hon betalar 1 kr/st för äpplena och säljer dem för 5 kr/st.

Under helgen förbrukar hon en hel tank på moppen vilket kostar henne 170 kr.

Hur många äpplen måste hon sälja för att nå break-even?

Alternativt: Hur stor är nollpunkten i antal?

[Svara med bara siffror, utan mellanslag, utan enhet och avrunda till en decimal vid behov]

(a)  

Clementina köper in äpplen av grannen.

Hon kör sedan runt på sin moppe under helgen och säljer äpplen.

Hon betalar 1 kr/st för äpplena och säljer dem för 5 kr/st.

Under helgen förbrukar hon en hel tank på moppen vilket kostar henne 170 kr.

Om hon säljer 100 st äpplen, hur stor är hennes säkerhetsmarginal?

[Svara med bara siffror, utan mellanslag, utan enhet och avrunda till en decimal vid behov]

(a)  

Clementina köper in äpplen av grannen.

Hon kör sedan runt på sin moppe under helgen och säljer äpplen.

Hon betalar 1 kr/st för äpplena och säljer dem för 5 kr/st.

Under helgen förbrukar hon en hel tank på moppen vilket kostar henne 170 kr.

Om hon säljer 100 st äpplen, hur stor är den rörliga kostnaden?

[Svara med bara siffror, utan mellanslag, utan enhet och avrunda till en decimal vid behov]

(a)  

Clementina köper in äpplen av grannen.

Hon kör sedan runt på sin moppe under helgen och säljer äpplen.

Hon betalar 1 kr/st för äpplena och säljer dem för 5 kr/st.

Under helgen förbrukar hon en hel tank på moppen vilket kostar henne 170 kr.

Om hon säljer 100 st äpplen, hur mycket tjänar hon (tjänar=vinst)?

[Svara med bara siffror, utan mellanslag, utan enhet och avrunda till en decimal vid behov]

(a)  

32 st varor är kvar i varulagret från förra perioden, dessa köptes förra året för 10 kr/st.

50 st varor till köps in för 10 kr/st.

62 st varor säljs för 18 kr/st.

5 st varor försvinner under perioden.

Hur stor är varukostnaden mätt i kronor?

(a)  

32 st varor är kvar i varulagret från förra perioden, dessa köptes förra året för 10 kr/st.

50 st varor till köps in för 10 kr/st.

62 st varor säljs för 18 kr/st.

5 st varor försvinner under perioden.

Hur stor är omsättningen?

(a)  

(1) När mer och mer produceras så blir det billigare per styck.

Eller:

(2) TK/st minskar när volymen ökar

Eller:

(3) Självkostnaden sjunker när mer tillverkas

Detta är tre sätt att säga samma sak, vad kallas detta fenomen?

(a)  

Företaget köper en inventarier (anläggningstillgång) på kredit

Konto ​ (a)   debiteras (​ (b)   ) och konto ​ (c)   ​ (d)   (ökar)

Företaget ​ (e)   en del av banklånet

Konto banklån debiteras (minskar) och kassa krediteras (minskar)

Du måste vara medveten om vilken typ av marknadsföring (ex reklam) du inte får göra (vilseledande och aggressiv) men också vilken du kanske inte bör göra (etiska reglerna).

Kan du kategorisera följande?

Reklam påverkar hur vi tänker och vad vi köper. Därför finns både lagar och etiska regler som ska skydda konsumenter mot kränkande och olämplig marknadsföring. All reklam som känns fel är dock inte olaglig.

​ (a)   regleras inte i ​ (b)   , eftersom man är rädd att det ska krocka med ​ (c)   om yttrandefrihet. Istället granskas sådan reklam av ​ (d)   , som kan fria eller fälla företag utifrån ICC:s regler. Vanliga typer av oetisk reklam är ​ (e)   , diskriminerande, stötande eller reklam som saknar socialt ansvar.

När företag gör påståenden i reklam måste dessa vara ​ (a)   , alltså kunna styrkas. Påståenden kan vara ​ (b)   , till exempel om pris eller mängd, eller ​ (c)   , som handlar om åsikter och upplevelser. Oavsett typ måste reklamen inte leda till att kunden blir ​ (d)   . För att avgöra hur budskapet faktiskt uppfattas använder man återigen ​ (e)   , där fokus ligger på hur genomsnittskonsumenten tolkar reklamen.

Reklam har ett särskilt ​ (a)   , eftersom den påverkar normer och värderingar i samhället. Det betyder att företag inte bör uppmuntra till ​ (b)   eller riskfyllda handlingar som kan skada människor. Reklam får inte heller vara ​ (c)   , alltså väcka starka negativa känslor genom att vara kränkande eller respektlös. Om reklam bryter mot dessa etiska principer kan den prövas av ​ (d)   , som avgör om den strider mot ​ (e)   .

Det är viktigt att arbeta med etisk reklam ur ett ​ (a)   , eftersom reklam påverkar hur människor ser på varandra och vad som uppfattas som normalt. Samtidigt är etik viktig ur ett ​ (b)   , då oetisk reklam kan skada varumärket och minska ​ (c)   . Även här används ​ (d)   , där man bedömer hur en genomsnittskonsument uppfattar reklamen, till exempel om en bild upplevs som kränkande. På så sätt avgörs om reklamen är ​ (e)   även ur ett etiskt perspektiv.

I Handelsbolag och Kommanditbolag kan ägarna skriva ett KOMPANJONAVTAL och där komma överens om vissa saker i bolaget.

Ägarna måste alltså alla vara överens och med på det för att det ska gå att skrivas in i kompanjonavtalet.

Det företag INTE kan komma överens om kallas TVINGANDE regler (eller indispositiva) och det som man kan komma överens om kallas dispositiva lagregler.

Vad kan man och vad kan man inte komma överens om i HB och KB?

Resultat och kostnadsstruktur

För att förstå hur ett företags resultat uppstår behöver man analysera sambandet mellan intäkter och olika typer av kostnader. Detta är centralt i kalkylering.

Företagets ​ (a)   visar värdet av all försäljning under perioden.
De kostnader som ökar när försäljningen ökar kallas ​ (b)   , eftersom de följer volymen.
Kostnader som inte påverkas av försäljningen kallas ​ (c)   , eftersom de är oförändrade.
Summan av dessa utgör ​ (d)   , vilket är företagets totala utgifter.
Resultatet beräknas som intäkter minus kostnader och kallas ​ (e)   , vilket visar hur det gått.

Likviditetsproblem trots vinst

Ett företag kan gå med vinst men ändå få problem att betala sina räkningar. Detta visar varför det är viktigt att förstå skillnaden mellan olika ekonomiska mått.

VINST MEN INGA PENGAR?

Företaget kan visa ​ (a)   i resultaträkningen men ändå sakna pengar.
Detta beror på att resultat inte är samma sak som ​ (b)   , som handlar om pengar.
När kunden köper nu men betalar senare kallas det ​ (c)   .
Detta leder till att företaget får ​ (d)   , vilket inte är pengar ännu.
Om betalningarna dröjer kan företaget få ​ (e)   , trots god lönsamhet.

Pris och strategi

Hur ett företag sätter sina priser påverkar både efterfrågan och lönsamhet. Priset måste därför anpassas efter både kostnader och marknad.

Företaget måste fatta beslut om ​ (a)   , vilket påverkar försäljningen.
Ett högt pris kan signalera ​ (b)   , vilket påverkar kundens uppfattning.
Ett lågt pris kan istället signalera ​ (c)   , vilket attraherar andra kunder.
Priset måste också täcka företagets ​ (d)   , för att undvika förlust.
Hur priset sätts påverkar företagets ​ (e)   , vilket avgör hur det uppfattas.

Ansvar, incitament och systemnivå

I en globaliserad ekonomi verkar företag ofta i länder med olika regler och normer, vilket gör att deras ansvar inte bara handlar om enskilda beslut utan om hur hela verksamheten styrs. Genom att införa (a)   kan företag skapa gemensamma riktlinjer för hur anställda ska agera i etiskt svåra situationer, till exempel vid kontakter med myndigheter i korrupta miljöer. Samtidigt påverkas företagens beteende starkt av (b)   , där kunder kan välja bort företag som inte anses agera hållbart, även om denna mekanism inte alltid fungerar fullt ut i praktiken. För att tydliggöra sitt arbete använder många företag (c)   , där de visar hur de bidrar till exempelvis FN:s mål. Trots detta finns risken att företag överdriver sitt arbete, vilket kallas (d)   , och gör det svårare för omvärlden att bedöma vad som faktiskt är hållbart. Därför uppstår en diskussion om hur man kan säkerställa verkligt ansvarstagande utan att snedvrida (e)   mellan företag.

Korruption och samhällsfunktioner

I ett samhälle med utbredd (a)   riskerar beslut att fattas utifrån privata intressen istället för gemensamma regler, vilket gör att resurser inte används där de gör mest nytta. Detta innebär att offentliga medel kan styras bort från viktiga områden som (b)   , exempelvis skolor och sjukvård, och istället hamna hos individer som utnyttjar systemet. När detta sker minskar människors förtroende för (c)   , eftersom besluten upplevs som orättvisa och opålitliga. Följden blir att viljan att följa lagar och bidra till samhället minskar, vilket påverkar den långsiktiga (d)   negativt. För att motverka detta krävs att beslut fattas öppet och kan granskas, vilket brukar beskrivas som (e)   i samhällsstyrningen.

Marknadsföringslagen (MFL) reglerar kommersiell marknadsföring, framförallt reklam.

Juridisk person, avtal och firmateckning

De flesta företagsformer räknas som (a)   , vilket innebär att företaget själv kan stå som (b)   , till exempel när det köper varor eller anställer personal. Ett viktigt undantag är (c)   , där det istället är ägaren som privatperson som ingår avtalet, vilket visar kopplingen till begreppet (d)   . Den som har rätt att ingå avtal för företagets räkning kallas (e)   , och denna rätt kan i vissa fall regleras genom avtal mellan ägare.