wayground logo

Free Printable Worksheets

Font size

S
M
L
XL
Worksheets

För2 Kalkyler

Total questions: 97

Worksheet time: 1hrs 8mins

Name
Class
Date
1.

Vad kallas kalkylen?

a)

Resultatanalys

b)

Bidragsanalys/Bidragskalkyl

c)

Självkostnadskalkyl

d)

Investeringskalkyl

2.

Vad kallas kalkylen?

a)

Resultatanalys

b)

Bidragsanalys/Bidragskalkyl

c)

Självkostnadskalkyl

d)

Investeringskalkyl

3.

Vad kallas kalkylen?

(a)  

4.

Vad kallas kalkylen?

(a)  

5.

Vad kallas kalkylen?

a)

Resultatanalys

b)

Bidragsanalys/Bidragskalkyl

c)

Självkostnadskalkyl

d)

Investeringskalkyl

6.

Vad kallas kalkylen?

(a)  

7.

Vad kallas kalkylen?

a)

Resultatanalys

b)

Bidragsanalys/Bidragskalkyl

c)

Självkostnadskalkyl

d)

Investeringskalkyl

8.

Vad kallas kalkylen?

(a)  

9.

I kalkylen "resultatanalys" vill vi besvara flera frågor.

TVÅ frågor nedan besvaras med hjälp av kalkyler inom resultatanalys:

[Två svar är rätt]

a)

Hur stor är nollpunkten?

b)

Vilket alternativ är mest lönsamt?

c)

Vad kostar totalt sett en produkt?

d)

Är investeringen lönsam?

e)

Vad blir säkerhetsmarginalen?

10.

I kalkylen "bidragsanalys", vilken fråga vill vi besvara?

a)

Hur stort är resultatet?

b)

Vilket alternativ är mest lönsamt?

c)

Vad kostar totalt sett en produkt?

d)

Är investeringen lönsam?

11.

I kalkylen "självkostnadskalkyl", vilken fråga vill vi besvara?

a)

Hur stort är resultatet?

b)

Vilket alternativ är mest lönsamt?

c)

Vad kostar totalt sett en produkt?

d)

Är investeringen lönsam?

12.

I kalkylen "investeringskalkyl", vilken fråga vill vi besvara?

a)

Hur stort är resultatet?

b)

Vilket alternativ är mest lönsamt?

c)

Vad kostar totalt sett en produkt?

d)

Är investeringen lönsam?

13.

I en resultatanalys, vad kallas de kostnader som ökar när volymen ökar?

a)

Rörliga kostnader

b)

Direkta kostnader

c)

Fasta kostnader

d)

Indirekta kostnader

e)

Särkostnader

14.

I en resultatanalys, vad kallas de kostnader som ökar när volymen ökar?

(a)  

15.

I en resultatanalys, vad kallas de kostnader som INTE ökar när volymen ökar?

a)

Rörliga kostnader

b)

Direkta kostnader

c)

Fasta kostnader

d)

Indirekta kostnader

e)

Särkostnader

16.

I en resultatanalys, vad kallas de kostnader som INTE ökar när volymen ökar?

(a)  

17.

I en bidragsanalys, vad kallas de intäkter som verksamheten får om "alternativet" genomförs?

a)

Omsättning

b)

Direkta kostnader

c)

Särintäkter

d)

Indirekta kostnader

e)

Särkostnader

18.

I en bidragsanalys, vad kallas de intäkter som verksamheten får om "alternativet" genomförs?

(a)  

19.

I en bidragsanalys, vad kallas de kostnader verksamheten får om "alternativet" genomförs?

a)

Rörliga kostnader

b)

Direkta kostnader

c)

Fasta kostnader

d)

Indirekta kostnader

e)

Särkostnader

20.

I en bidragsanalys, vad kallas de kostnader verksamheten får om "alternativet" genomförs?

(a)  

21.

I en bidragsanalys, vad kallas de kostnader verksamheten får oavsett vilket alternativ som genomförs?

a)

Samkostnader

b)

Fasta kostnader

c)

Omkostnader

d)

Direkta kostnader

e)

Indirekta kostnader

22.

I en bidragsanalys, vad kallas de kostnader verksamheten får oavsett vilket alternativ som genomförs?

(a)  

23.

I en självkostnadskalkyl, vad kallas de kostnader som bara kan knytas till en produkt, alltså som redan "är fördelade" till en produkt?

a)

Samkostnader

b)

Fasta kostnader

c)

Omkostnader

d)

Direkta kostnader

e)

Indirekta kostnader

24.

I en självkostnadskalkyl, vad kallas de kostnader som bara kan knytas till en produkt, alltså som redan "är fördelade" till en produkt?

(a)  

25.

I en självkostnadskalkyl, vad kallas de kostnader som kan knytas till flera produkter. Alltså som inte är fördelade?

(ex hyra för en lokal där flera olika produkter tillverkas eller avskrivning för en maskin som gör flera olika produkter)

a)

Samkostnader

b)

Fasta kostnader

c)

Omkostnader

d)

Direkta kostnader

e)

Indirekta kostnader

26.

I en självkostnadskalkyl, vad kallas de kostnader som kan knytas till flera produkter. Alltså som inte är fördelade?

(ex hyra för en lokal där flera olika produkter tillverkas eller avskrivning för en maskin som gör flera olika produkter)

(a)  

27.

Vi kan visa inbetalningar och utbetalningar för en investering grafiskt ("med bild") genom att rita ett...

(OBS: Detta är ingen kalkyl)

a)

Pildiagram

b)

Resultatdiagram

c)

TTB/FK Diagram

28.

Vi kan visa inbetalningar och utbetalningar för en investering grafiskt ("med bild") genom att rita ett...

(OBS: Detta är ingen kalkyl)

(a)  

29.

En investering börjar med en utbetalning. Denna utbetalning görs så att investeringen "kommer igång" (ex köper en maskin).

Denna kallas...

a)

Grundinvestering

b)

Startinvestering

c)

Basinvestering

d)

Inledningsinvestering

30.

En investering börjar med en utbetalning. Denna utbetalning görs så att investeringen "kommer igång" (ex köper en maskin).

Denna kallas...

(a)  

31.

Detta är den årliga inbetalning - den årlig utbetalningen för en investering.

[Två svar är rätt]

a)

Nettoinbetalning

b)

Bruttoinbetalning

c)

Årsinbetalning

d)

Periodsinbetalning

e)

Driftsöverskott

32.

Detta är den årliga inbetalning - den årlig utbetalningen för en investering.

(a)  

33.

Ibland kan en investering ge en sista extra inbetalning sista dagen.

Exempelvis kanske en maskin säljs vidare när företaget är klar med den eller så kanske det finns ett "skrotvärde" (alltså materialet kan säljas vidare).

Detta kallas...

a)

Restvärde

b)

Dödsvärde

c)

Avskrivningsvärde

d)

Pensionsvärde

34.

Ibland kan en investering ge en sista extra inbetalning sista dagen.

Exempelvis kanske en maskin säljs vidare när företaget är klar med den eller så kanske det finns ett "skrotvärde" (alltså materialet kan säljas vidare).

Detta kallas...

(a)  

35.

Den försäljning (antingen volym eller intäkt) som ger 0 i vinst kallas...

[Tre svar är rätt]

a)

Nollpunkt

b)

Break-even

c)

Kritisk punkt

d)

Jämviktspunkt

e)

Nollvision

36.

Den försäljning (antingen volym eller intäkt) som ger 0 i vinst kallas...

(a)  

37.

Så många förre kan verksamheten sälja utan att göra förlust.

Alltså skillnaden mellan försäljning och nollpunkt.

a)

Säkerhetsmarginal

b)

Marginal

c)

Riskmarginal

d)

Trygghetsmarginal

e)

Förlustmarginal

38.

Så många förre kan verksamheten sälja utan att göra förlust.

Alltså skillnaden mellan försäljning och nollpunkt.

(a)  

39.

Om verksamheten säljer 10 st och nollpunkten är 5 st.

Då kan man sälja 5 st mindre utan att göra förlust.

Säkerhetsmarginalen i procent är då...

(a)  

40.

Om verksamheten säljer 40 st och nollpunkten är 10 st.

Då kan man sälja 30 st mindre utan att göra förlust.

Säkerhetsmarginalen i procent är då...

(a)  

41.

Om verksamheten säljer 50 st och nollpunkten är 40 st.

Då kan man sälja 10 st mindre utan att göra förlust.

Säkerhetsmarginalen i procent är då...

(a)  

42.

Ju mer som produceras desto lägre blir kostnaden per styck (alltså självkostnaden).

Detta beror på att det finns en fast kostnad som "utnyttjas allt mer effektivt".

Vad kallas detta?

[Två svar är rätt]

a)

Stordriftsfördel

b)

Skalfördel

c)

Mängdrabatt

d)

Massproduktion

e)

Volymstyrka

43.

Ju mer som produceras desto lägre blir kostnaden per styck (alltså självkostnaden).

Detta beror på att det finns en fast kostnad som "utnyttjas allt mer effektivt".

Vad kallas detta?

(a)  

44.

Detta är ingen kalkyl utan ett sätt att visa TB (Täckningsbidrag) för olika nivåer i verksamheten.

Vad kallas det?

a)

Stegkalkyl

b)

Våningskalkyl

c)

Nivåkalkyl

d)

Positionskalkyl

45.

Detta är ingen kalkyl utan ett sätt att visa TB (Täckningsbidrag) för olika nivåer i verksamheten.

Vad kallas det?

(a)  

46.

Anna kan antingen sälja koppar eller stolar i sin butik.

Hon har alltså ledig kapacitet.

För att avgöra vad hon ska sälja ska hon räkna ut...

a)

TTB

b)

TB

c)

Resultat

d)

Omsättning

e)

Vinst

47.

Anna kan antingen sälja koppar eller stolar i sin butik.

Hon har alltså ledig kapacitet.

För att avgöra vad hon ska sälja ska hon räkna ut...

(a)  

48.

Anna kan antingen sälja koppar eller stolar i sin butik.

Hon har alltså ledig kapacitet.

Det alternativ med högst TTB är mest lönsamt.

Hur stort är TTB för koppar?

(a)  

49.

Anna kan antingen sälja koppar eller stolar i sin butik.

Hon har alltså ledig kapacitet.

Det alternativ med högst TTB är mest lönsamt.

Hur stort är TTB för stolar?

(a)  

50.

Anna kan antingen sälja koppar eller stolar i sin butik.

Vad bör hon sälja?

a)

Koppar

b)

Stolar

c)

Inget av det

d)

Båda

51.

Bidragsanalys kan användas för att räkna ut det mest lönsamma alternativet när det råder brist i produktionen (ex det finns bara en liten mängd av material eller en maskin kan inte tillverka lika mycket som de andra maskinerna i ledet).

Vad kallas denna brist?

[Två svar är rätt]

a)

Trång sektion

b)

Flaskhals

c)

Begränsning

d)

Liten plats

e)

Smal avdelning

52.

Bidragsanalys kan användas för att räkna ut det mest lönsamma alternativet när det råder brist i produktionen (ex det finns bara en liten mängd av material eller en maskin kan inte tillverka lika mycket som de andra maskinerna i ledet).

Vad kallas denna brist?

(a)  

53.

Hur beräknar du det mest lönsamma produktionsalternativet när det råder trång sektion/flaskhals?

a)

TB/trång sektion

b)

TTB

c)

Särintäkt/flaskhals

d)

Särintäkt-särkostnad

54.

Guld är trång sektion.

Det är alltså brist på guld.

Vilket smycke är då mest lönsamt?

a)

Smycke A

b)

Smycke B

c)

Inget av dem

d)

Båda

55.

Silver är trång sektion.

Det är alltså brist på silver.

Vilket smycke är då mest lönsamt?

a)

Smycke A

b)

Smycke B

c)

Inget av dem

d)

Båda

56.

Det är varken brist på guld eller silver, det finns alltså hur mycket som helst av båda.

Vilket smycke är mest lönsamt per styck?

a)

Smycke A

b)

Smycke B

c)

Inget av dem

d)

Båda

57.

Guld är trång sektion/flaskhals.

Hur stor är TB/trång sektion för Smycke A?

(a)  

58.

Silver är trång sektion/flaskhals.

Hur stor är TB/trång sektion för Smycke B?

(a)  

59.

Detta anger hur stor andel av priset som blir vinstökning, alltså TB/pris.

Vad kallas det?

a)

Täckningsgrad

b)

Täckningsbidrag

c)

Täckningsresultat

d)

Täckningsvinst

e)

Täckningsandel

60.

Täckningsgrad för hela företaget, alltså (intäkt-varukostnad)/intäkt är ett nyckeltal och kallas...

a)

Bruttovinstmarginal

b)

Bruttoresultat

c)

Rörelseresultat

d)

Vinstmarginal

61.

Täckningsbidrag (TB) kan bäst översättas som...

a)

Vinstökning om en till säljs

b)

Hur stor andel vinstökningen är av priset

c)

Resultat

d)

Omsättning per vara

62.

Hur stor är särintäkten för EN barnmössa?

(a)  

63.

Hur stor är särkostnaden för EN barnmössa?

(a)  

64.

Hur stor är täckningsbidrag (TB) för EN barnmössa?

(a)  

65.

Hur stor är totalt täckningsbidrag (TTB) för barnmössorna?

(a)  

66.

Hur stor är täckningsgraden (TG) för barnmössor?

(a)  

67.

Bilden visar en investering med en grundinvestering på 10 000 kr och årliga inbetalningar på 4 000 kr samt årliga utbetalningar på 1 000 kr. Förutom sista året där inbetalningen är 5 000 kr.

Vad kallas denna bild?

a)

Pildiagram

b)

Piltabell

c)

Pilkalkyl

d)

Pillista

e)

Pilöversikt

68.

Bilden visar en investering med en grundinvestering på 10 000 kr och årliga inbetalningar på 4 000 kr samt årliga utbetalningar på 1 000 kr. Förutom sista året där inbetalningen är 5 000 kr.

Vad kallas denna bild?

(a)  

69.

Detta är en investeringskalkyl som räknar fram hur lång tid det tar tills grundinvesteringen är återbetalad. Alltså tid tills vi får "pengarna tillbaka" på investeringen.

Vad kallas kalkylen?

a)

Paybackkalkyl

b)

Återbetalningskalkyl

c)

Payoffkalkyl

d)

Tillbakapengarnakalkyl

e)

Nettobetalningskalkyl

70.

Detta är en investeringskalkyl som räknar fram hur lång tid det tar tills grundinvesteringen är återbetalad. Alltså tid tills vi får "pengarna tillbaka" på investeringen.

Vad kallas kalkylen?

(a)  

71.

Bilden i röd ruta visar ett pildiagram.

Pildiagrammet visar inbetalningar och utbetalningar för en investering.

Hur lång är paybacktiden för investeringen mätt i år?

(a)  

72.

I denna investeringskalkyl räknar du om framtida inbetalningar till idag, lägger ihop dem, och jämför sedan med grundinvesteringen.

Kalkylen kallas...

a)

Nuvärdekalkyl

b)

Paybackkalkyl

c)

Självkostnadskalkyl

d)

Bidragskalkyl

73.

I denna investeringskalkyl räknar du om framtida inbetalningar till idag, lägger ihop dem, och jämför sedan med grundinvesteringen.

Kalkylen kallas...

(a)  

74.

Framtida pengar är mindre värda idag.

5000 kr som du får om tre år kanske bara är värt 3000 kr idag.

Man säger att: (a)   av 5000 kr om tre år är 3000 kr.

75.

Framtida pengar är mindre värda idag.

5000 kr som du får om tre år kanske bara är värt 3000 kr idag.

Man säger att: ___ av 5000 kr om tre år är 3000 kr.

a)

Nuvärdet

b)

Diskonteringen

c)

Kalkylräntan

d)

Avskrivningen

76.

Framtida pengar är mindre värda idag.

Varför är framtida pengar värda mindre idag?

a)

Företaget går miste om avkastning

b)

Det finns alltid en inflation i samhället

c)

Avskrivning gör att tillgångar, även pengar, blir mindre värda

77.

I nuvärdekalkylen är framtida pengar värda mindre idag därför att om pengarna kommer in om ex 3 år så går företaget miste om 3 års avkastning på dessa jämfört med pengar som kommer in nu.

Hur mycket avkastning på pengar går företaget miste om varje år?

a)

Kalkylräntan

b)

Inflationen

c)

Avskrkivningen

78.

Hur mycket är 12000 kr som kommer in om 4 år värt idag om kalkylräntan är 12 % (se bild)?

(a)  

79.

Hur mycket är 5000 kr som kommer in om 2 år värt idag om kalkylräntan är 6 % (se bild)?

(a)  

80.

Hur mycket är 34000 kr som kommer in om 8 år värt idag om kalkylräntan är 21 % (se bild)?

(a)  

81.

Vilka kostnader är direkta kostnader för X?

a)

Blå lokal

b)

Grön lokal

c)

Röd lokal

d)

Lastbil

82.

Vilka kostnader är direkta kostnader för Y?

a)

Blå lokal

b)

Grön lokal

c)

Röd lokal

d)

Lastbil

83.

Vilka kostnader är indirekta kostnader för Y?

a)

Blå lokal

b)

Grön lokal

c)

Röd lokal

d)

Lastbil

84.

Vilka kostnader är indirekta kostnader för X?

a)

Blå lokal

b)

Grön lokal

c)

Röd lokal

d)

Lastbil

85.

Vad är markerat med blå pil?

(a)  

86.

Vad är markerat med blå pil?

(a)  

87.

10 st produceras och säljs.

Vad är markerat med blå pil?

(a)  

88.

Vad är markerat med blå pil?

(a)  

89.

Vad är markerat med blå pil?

(a)  

90.

Vad är markerat med blå pil?

(a)  

91.

Om RK/st är 5 kr, vad är priset?

(a)  

92.

Hur stor är nollpunkten i antal (nollpunktsvolymen)?

(a)  

93.

Om priset är 15 kr, hur stor är nollpunktsomsättningen?

(a)  

94.

Om försäljningspriset är 20 kr, hur stor är RK/st?

(a)  

95.

Hur stor är kritisk punkt mätt i antal?

(a)  

96.

Om försäljningspriset är 20 kr, hur stor nollpunktsomsättningen?

(a)  

97.

Om 22 st enheter säljs, hur stor är säkerhetsmarginalen mätt i antal?

(a)