Ett företag har intäkter på 100 000 kr, rörliga kostnader på 30 000 kr och fasta kostnader på 40 000 kr.

Hur stor är täckningsgraden?

(a)  

Vad är 10 000 kr om tre år värt idag om den årliga avkastningen är 12 %?

(a)  

På bilden ser du en...

(a)  

Maskin A tillverkar bara Blå

Tomas arbetar med bara Röd

Eva packar både Blå och Röd

Maskin avskrivningskostnad 10 000 kr per månad

Lönekostnad per månad för Eva: 40 000 kr

Lönekostnad för Tomas per månad: 30 000 kr

100 st Blå och 400 st Röd tillverkas varje månad.

Vad blir självkostnad för Röd om volym är fördelningsnyckel?

(a)  

Företagets omsättning är 66 kr.

Vad kallas det som är markerat med röd pil?

(a)  

Hur stor är TB/st?

(a)  

Maslows behovstrappa kan användas på många sätt.

Exempelvis kan vi tänker att man konsumerar för att uppfylla dessa behov och efterhand klättrar uppåt.

​ (a)  

Konsumenten upptäcker behovet, det kan handla om att hon vill lösa ett problem eller stilla ett behov. Denna upptäckt, eller denna känsla, kan dels komma inifrån som exempelvis hunger eller törst, men lika väl komma utifrån efter att ha sett en annons eller instagram

​ (b)  

Nästa steg är att konsumenten börjar söka information, ex via bloggar, hemsidor, prata med familj eller vänner. Vem vi påverkas av beror på vem vi är och vilken produkt vi köper.

​ (c)  

Vad avgör vårt val? Vem lyssnar vi på? Vad lyssnar vi på? Tas i beslutet på ren intuition? Ofta vet vi inte själva vad som avgör vårt val av produkt

​ (d)  

Köpögonblicket är kritiskt. Många gånger handlar det om enkelhet. Ju enklare köpet sker desto större chans är det att vi helt enkelt köper det vi tidigare bestämde oss för. I detta steg är ofta butiken eller hemsidan avgörande eller säljaren själv om det är personlig försäljning

​ (e)  

Detta är ofta en underskattad del av köpprocessen. Vi utvärderar vår produkt - lever den upp till våra förväntningar? Kunden kan känna en ångest i efterhand, köpte jag rätt? Det är viktigt att stödja kunden i denna process, om kunden känner sig nöjd kommer hen att återkomma och handla igen, dessutom kommer en nöjd kund att rekommendera produkten till andra.

Enklare köp, som vi gör oftare, ex köp av läsk eller pennor är sk "lågengagemangsvaror".

Men större köp som vi gör mer sällan, ex en ny bil eller TV, där vi följer dem fem stegen i köpbeslutprocessen, kallas...

[OBS: Ett ord]

(a)  

Genom att implementera en miljöskatt på varor och tjänster som genererar stora mängder avfall eller miljöskador, kan (a)   användas för att internalisera (prissätta) kostnaderna för miljöförstöring. Detta skulle ge incitament (drivkrafter) för företag att överväga mer miljövänliga produktionsmetoder och för konsumenter att välja mer hållbara alternativ.

Organize these options into the right categories

Forskaren vill förstå en population ("alla")

Men hen hinner inte undersöka alla

Så forskaren måste ta ut en grupp människor, denna grupp kallas "urvalet" eller "respondenter"

Hur forskaren tar ut denna grupp är viktigt och kallas URVAL

Urval kan vara slumpmässigt eller icke-slumpmässigt.

B2B: Företag som säljer till andra företag

B2C: Företag som säljer till konsumenter

Vilka är de tre stora skillnaderna i deras marknadsföring?

Företag vill attrahera de bästa!

Detta kan göras på många sätt, här är tre exempel:

Medarbetarberättelser: Publicera intervjuer eller blogginlägg där anställda delar sina upplevelser och berättar om hur det är att arbeta på företaget.

Sociala medier närvaro: Aktiv närvaro på sociala medier där företaget delar insikter om företagskultur, arbetsmiljö och medarbetaraktiviteter.

Karriärsida på företagets webbplats: En dedikerad karriärsida som tydligt kommunicerar företagets värderingar, arbetsmiljö, och fördelar med att arbeta där.

Ett sådant arbete kan kallas...

(a)  

Vad ska stå under röda rutan?

Skriv D om debet och K om kredit och sedan värdet utan mellanslag (exempelvis D10)

(a)  

När ett företag köper en maskin bokförs hela beloppet som ​ (a)   . Varje år görs sedan en ​ (b)   , vilket minskar tillgångens värde i bokföringen. Den sammanlagda summan av alla tidigare avskrivningar kallas ​ (c)   . Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och de ackumulerade avskrivningarna kallas ​ (d)   värde, vilket visar vad tillgången är värd i balansräkningen.

Företag samlar in ​ (a)   från sina kunder och betalar samtidigt ​ (b)   till sina leverantörer. Skillnaden mellan dessa belopp regleras via företagets ​ (c)   hos Skatteverket. Om den utgående momsen är större än den ingående ska företaget betala mellanskillnaden, och om den ingående momsen är större får företaget istället tillbaka pengar. Momsen är därför varken en ​ (d)   eller en ​ (e)   för företaget.

När affärshändelser registreras dag för dag i den ordning de inträffar kallas detta ​ (a)   . Samma händelser sorteras också efter typ av konto, vilket kallas ​ (b)   . Grundbokföringen sker i ​ (c)   ordning (tidsordning), medan huvudbokföringen sker i ​ (d)   ordning (efter kontotyp). På detta sätt kan företaget både följa händelsernas tidsföljd och samtidigt analysera varje konto separat.

Företag väljer ibland att låta andra aktörer sköta delar av verksamheten för att bli mer effektiva. Detta kan ge stora vinster, men också skapa nya risker.

När ett företag använder ​ (a)   betyder det att man låter någon annan utföra delar av arbetet. En vanlig fördel är ​ (b)   , eftersom andra aktörer kan göra jobbet billigare. Företag kan också utnyttja ​ (c)   genom att låta specialister ta över vissa moment. Samtidigt finns nackdelar, som ​ (d)   över kvalitet och arbetsvillkor, samt risk för etiska problem om leverantörer inte följer ​ (e)   riktlinjer.

Allt fler företag inser att hållbarhet inte kan vara något man lägger till i efterhand. För att vara långsiktigt framgångsrik behöver hållbarhet vara en del av själva affärsidén.

En ​ (a)   innebär att företaget tjänar pengar samtidigt som det minskar sin negativa påverkan på miljö och samhälle. Det kan handla om att arbeta med ​ (b)   , där produkter återanvänds eller återvinns istället för att slängas. Genom ​ (c)   minskar företaget både kostnader och miljöpåverkan. På så sätt skapas ​ (d)   , vilket stärker företagets ​ (e)   över tid.

Dagens arbetssökande vill ofta ha ​ (a)   , balans mellan arbete och privatliv samt ​ (b)   arbetsuppgifter. Många söker också tydliga karriärvägar och möjlighet att påverka sin ​ (c)   . Företagets arbete med hållbarhet har blivit allt viktigare, eftersom unga talanger vill arbeta för organisationer med ​ (d)   . Därför blir employer branding en långsiktig investering i företagets framtida framgång.

En ​ (a)   uppstår när ett företag säljer något, oavsett när betalningen sker. En ​ (b)   är den del av inkomsten som hör till en viss ​ (c)   . För att resultatet ska bli rätt måste inkomsten därför ​ (d)   , så att rätt belopp hamnar i företagets ​ (e)   .

Hur företag använder kalkyler som beslutsunderlag

När företag fattar beslut om investeringar eller förändringar i verksamheten används ekonomiska kalkyler som stöd. Men kalkyler kan inte alltid fånga alla aspekter av ett beslut. Därför använder företag flera olika begrepp för att beskriva både ekonomiska beräkningar och andra faktorer som påverkar beslut.

När företag analyserar investeringar används ofta en ​ (a)   , vilket är en beräkning som visar om en investering är ekonomiskt lönsam. I sådana kalkyler jämförs ofta framtida betalningar med investeringens ​ (b)   , alltså den stora utbetalningen som görs i början. I mer avancerade analyser räknas framtida betalningar om till dagens värde genom ​ (c)   , eftersom pengar har olika värde över tid. Resultatet av en sådan beräkning blir ​ (d)   , vilket visar om investeringen skapar ekonomiskt värde. Samtidigt finns faktorer som påverkar beslut men som inte enkelt kan uttryckas i pengar, och dessa kallas ​ (e)   .

Ordningen i resultaträkningen
För att kunna analysera ett företags resultat på olika nivåer är resultaträkningen uppbyggd i flera steg. Genom att visa olika resultatnivåer kan man förstå hur både verksamheten och finansieringen påverkar det slutliga resultatet.
I en ​ (a)   börjar man med företagets ​ (b)   , vilket är försäljning minus rabatter. Därefter dras ​ (c)   för att visa hur mycket av försäljningen som förbrukats i varor. När även företagets ​ (d)   har dragits av återstår ​ (e)   , vilket visar resultatet från själva verksamheten innan räntor och skatt påverkar resultatet.

Kortfristiga skulder i verksamheten
När företag köper varor eller tjänster behöver betalningen inte alltid ske direkt. Det är vanligt att företag får en viss kredittid, vilket gör att skulder uppstår som ska betalas inom en relativt kort period.
När ett företag köper varor på kredit uppstår (a)   , vilket innebär att företaget är skyldigt leverantören pengar. Dessa skulder klassificeras i balansräkningen som (b)   eftersom de normalt ska betalas inom ett år. För att kunna betala dessa skulder använder företaget ofta sina (c)   , exempelvis (d)   , som består av pengar i (e)   .

Värdering av varulager
När företag redovisar sina tillgångar måste de följa vissa principer för hur värden ska bestämmas. Detta gäller särskilt varulager, där värdet kan förändras över tid beroende på marknadspriser och efterfrågan.
Företagets ​ (a)   består av de varor som finns kvar i företaget och ännu inte har sålts. När varulagret värderas i bokslutet används ofta ​ (b)   , vilket innebär att lagret ska tas upp till det lägsta värdet av inköpspris eller marknadsvärde. När varor säljs eller förbrukas uppstår en ​ (c)   , vilket minskar företagets resultat i ​ (d)   och samtidigt minskar värdet på ​ (e)   i balansräkningen.