Att företag tjänar så mycket pengar som möjligt

Att bevara naturens resurser och minska negativ påverkan på miljön

Att alla människor har tillgång till sjukvård och utbildning

Att bygga fler fabriker för att öka produktionen

Att skapa ett samhälle där alla människor har lika rättigheter och möjligheter

Att minska koldioxidutsläpp genom förnybar energi

Att endast använda lokala råvaror i produktionen

Att fokusera på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till människor

Att företag bara fokuserar på att maximera sina vinster

Att använda resurser på ett sätt som är lönsamt utan att skada miljö eller samhälle

Att sluta använda pengar och byta varor istället

Att bara investera i fossila bränslen för snabb ekonomisk tillväxt

En modell som visar hur befolkningen är fördelad efter ålder och kön

Ett berg där människor bor i olika åldersgrupper

Ett diagram som visar hur många som flyttar mellan olika länder

En historisk byggnad där befolkningen samlades förr i tiden

Det föds alltid fler pojkar än flickor i alla länder

I Indien har pojkar länge setts som viktigare än flickor, vilket har lett till att fler pojkar föds och överlever

Flickor lever längre än pojkar, så det finns fler flickor i alla åldersgrupper

Det är en slump att det finns fler pojkar än flickor i Indien

Basen på pyramiden är smal, vilket betyder att det föds få barn.

Pyramiden är bredare i toppen än i botten, vilket visar att många äldre människor lever länge.

Basen på pyramiden är bred, vilket betyder att många barn föds och att befolkningen är ung.

Det finns fler äldre människor än unga i pyramiden, vilket visar att befolkningen åldras snabbt.

Indien har mycket större tillgång till utbildning och sjukvård än Sverige, vilket gör att fler barn föds.

Indien har en yngre befolkning där fler unga skaffar barn tidigt, medan Sverige har en äldre befolkning och föder färre barn.

I Indien har människor inte råd att skaffa barn, medan svenskar får många barn på grund av statliga stödprogram.

Sverige har strängare regler för födslar än Indien, vilket gör att Sverige har färre barn.

BNP står för "Bruttonationalprodukt" och mäter det totala värdet av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

BNP står för "Befolkning och Nationalitetens Produkt" och mäter befolkningens ålder i ett land.

BNP står för "Bättre Nyhets-Program" och mäter hur positiva nyheter är i ett land.

HDI står för "Hälsovård och Demokrati Index" och mäter hur bra ett lands sjukvårdssystem är.

HDI står för "Human Development Index" och mäter ett lands utveckling baserat på hälsa, utbildning och inkomst.

HDI står för "Högt Demografiskt Index" och mäter hur många barn som föds i ett land.

Man tittar på färgerna, där ljusa färger ofta betyder låg korruption och mörka färger hög korruption.

Man letar efter landsgränser och berg för att se var korruptionen är störst.

Man räknar antalet städer i varje land för att avgöra hur mycket korruption det finns.

När en regering förbjuder företag att tjäna pengar.

När en person eller grupp missbrukar sin makt för egen vinning, till exempel genom mutor eller fusk.

När ett land har dålig ekonomi och låg HDI.

Länder med låg HDI har ofta mer korruption eftersom de har svaga institutioner och brist på utbildning och hälsovård, vilket gör det lättare för människor att vara korrupta.

Länder med låg HDI har mindre korruption eftersom de har enklare system och färre regler att följa.

Det finns ingen koppling mellan låg HDI och korruption, de påverkar inte varandra.

Hur människor lever och vilka möjligheter de har i sitt samhälle, till exempel tillgång till bostad, utbildning och sjukvård.

Hur många regler och lagar ett land har för att styra sin befolkning.

Hur mycket pengar en person tjänar under sitt liv.

Utbildning har ingen påverkan på levnadsvillkoren, det beror bara på landets ekonomi.

Utbildning ger människor kunskap och bättre möjligheter att få jobb, vilket leder till högre inkomst och bättre levnadsvillkor.

Ju längre en person går i skolan, desto mer korrupt blir landet.

Märken som djur lämnar i naturen när de rör sig.

Ett mått på hur mycket mark och resurser en person eller ett land använder för att leva.

Ett avtryck i marken som visar hur klimatförändringar påverkar jorden.